DBS för OCD – ny studie, pågående rekrytering av patienter

Deep Brain Stimulation (DBS) vid OCD – en studie finansierad av  Medtronics påbörjas vid Ångestenheten, Psykiatri Nordväst i samarbete med Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Stockholm.

Deep-brain-stimulation

En studie av den neurokirugiska behandlingsmetoden djup hjärnstimulering via elektrodimplantat i specifika regioner i hjärnan (Deep Brain Stimulation, DBS) har startat på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Syftet är att studera om DBS som i nuläget används rutinmässigt vid behandlingsresistenta neurologiska sjukdomar såsom svår tremor, Parkinson, dystoni, även kan vara en effektiv behandlingsmetod vid svåra psykiatriska sjukdomar där annan behandling ej hjälpt. Verkningsmekanismen vid DBS anses vara att bryta signaltransmission mellan olika hjärnregioner som i olika studier visat sig vara överaktiva vid OCD, områden som ligger nära de involverade vid de ovannämnda neurologiska sjukdomarna.

Internationella studier har hittills visat att mer än hälften av de patienter som genomgår DBS blir signifikant förbättrade i sin OCD samt att riskerna med implantationen (såsom blödning eller infektion) är små (ca 1%). Ingreppet består i att tunna elektroder placeras på exakta förutbestämda platser i hjärnan. Dessa kopplas till en stimulator eller “pace-maker” som opereras under huden på bålen. Effekt fås först när stimuleringen påbörjas. Tekniken är reversibel, dvs man kan ta bort apparaten utan att någon skada på hjärnvävnad skett.

Personer med svår OCD som är över 18 år och haft OCD i minst 5 år samt provat minst 3 av de olika rekommenderade medicinska behandlingsalternativen (ex-vis SSRI, tillägg av neuroleptika, Klomipramin) samt genomgått adekvat psykoterapeutisk behandling (exponering med responsprevention, en specifik form av kognitiv beteendeterapi) utan framgång kan vara aktuella för studien.
För att bedömas för studien behövs remiss till Ångestenheten, Psykiatri Nordväst, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Ansvariga för studien är Diana Radu Djurfeldt (psykiater) och Gáston Schechtmann (neurokirurg).