Christian Rück presented the groups work on Internet-based CBT for OCD and related disorders – effective therapy made available and going global.
Author: dianadjurfeldt
Canine and murine genetics can help us get answers on human psychiatric disorders such as OCD and related disorders.
Inspiring work of this group and impressive building.
We are very happy to have seen the lab and the genetic chips and sequencers. We want to thank Jessica Alföldi, Group Leader, Vertebrate Genome Biology and postdoctoral researcher Hyun Ji Noh at Broad Institute for this tour!
The Rücklab Boston-tour continued on Wednesday with a new lecture on ICBT at Cambridge Health Alliance, Macht Center. The introduction by Professor Marshall Forstein, Director of the Adult Psychiatry Residency Program at the Cambridge Health Alliance/Harvard Medical School started with the question “Did anybody hear about the internet?”
– and Jesper Enader, psychologist and PhD student at Rücklab continued telling everybody of the evidence and possibilities of this well-known media in psychiatry.
Many interesting discussions arouse about availability of evidence based psychiatric treatment all over the world. The technique can be translated to different languages, endlessly customised and adapted to suit children and even illiterates – the possibilities are huge and costs minimal as compared to face to face treatment. The interest from te audience was huge.
Discussions continues over a pleasant dinner at The Harvard Faculty Club with Nina Shreshta, MD and resident in Psychiatry and James Irvin Hudson, Professor of Psychiatry, McLean Hospital.
Jesper Enander held a most interesting lecture on Internet-based CBT – what it is, how it works and why you should do it. After the lecture, the research group representatives from Rücklab and Professor Sabine Wilhelm, Harvard Medical School and Chief of Psychology and Director of OCD and Related Disorders ProgramMassachusetts General Hospital had most engaging discussions on possible collaboration projects on ICBT for OCD-RD and other research questions
.
Deep Brain Stimulation (DBS) vid OCD – en studie finansierad av Medtronics påbörjas vid Ångestenheten, Psykiatri Nordväst i samarbete med Neurokirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, Stockholm.
En studie av den neurokirugiska behandlingsmetoden djup hjärnstimulering via elektrodimplantat i specifika regioner i hjärnan (Deep Brain Stimulation, DBS) har startat på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Syftet är att studera om DBS som i nuläget används rutinmässigt vid behandlingsresistenta neurologiska sjukdomar såsom svår tremor, Parkinson, dystoni, även kan vara en effektiv behandlingsmetod vid svåra psykiatriska sjukdomar där annan behandling ej hjälpt. Verkningsmekanismen vid DBS anses vara att bryta signaltransmission mellan olika hjärnregioner som i olika studier visat sig vara överaktiva vid OCD, områden som ligger nära de involverade vid de ovannämnda neurologiska sjukdomarna.
Internationella studier har hittills visat att mer än hälften av de patienter som genomgår DBS blir signifikant förbättrade i sin OCD samt att riskerna med implantationen (såsom blödning eller infektion) är små (ca 1%). Ingreppet består i att tunna elektroder placeras på exakta förutbestämda platser i hjärnan. Dessa kopplas till en stimulator eller “pace-maker” som opereras under huden på bålen. Effekt fås först när stimuleringen påbörjas. Tekniken är reversibel, dvs man kan ta bort apparaten utan att någon skada på hjärnvävnad skett.
Personer med svår OCD som är över 18 år och haft OCD i minst 5 år samt provat minst 3 av de olika rekommenderade medicinska behandlingsalternativen (ex-vis SSRI, tillägg av neuroleptika, Klomipramin) samt genomgått adekvat psykoterapeutisk behandling (exponering med responsprevention, en specifik form av kognitiv beteendeterapi) utan framgång kan vara aktuella för studien.
För att bedömas för studien behövs remiss till Ångestenheten, Psykiatri Nordväst, Karolinska Universitetssjukhuset Solna.
Ansvariga för studien är Diana Radu Djurfeldt (psykiater) och Gáston Schechtmann (neurokirurg).
